SBR / AT-Borrning

Flera fördelar med Styrd Horisontell AT-borrning

Undermeny

Behöver ni borra långa sträckor på platser med mycket hårda friktionsmaterial, porösare bergarter samt stenbemängd mark? Då är styrd AT-borrning rätt metod!

Detta är en vidareutveckling av metoden, styrd JT-Borrning. Man arbetar från markytan med en borrigg som ställs upp på lämplig startplats. Skillnaden mellan normal styrd JT-Borrning och AT-borrning är framför allt att borrstängerna är dubbla, en inre som driver en rullborr – krona och en yttre stång för att kunna utföra riktningskorrigeringar.

Vi har moderna riggar i 13,18 och 45-tons dragklass. Maskinerna kan köras som normal styrd borrning, även kallad JT-Borrning, men kan med enklare ombestyckning i fält ställas om till AT-Borrning om markför- hållandena skulle visa sig kräva detta. Kapaciteten är beroende på markförhållandena upp till 500 m i dimensioner 110-630 mm.

Användningsområde

Alla former av ledningar och skyddsrör för VA, gas, FV, kablar, m.m. under vägar och vattendrag. Eftersom borrning med denna metod ofta utförs i tuffare material drar vi oftast Pe-rör i tryckklass Pn 16, men kan även dra stålrör.

Geotekniska förutsättningar

Behöver ni borra på platser med hårda friktionsmaterial, samt med inslag av sten? Då är styrd AT-Borrning rätt metod! Det är även möjligt att göra styrda borrningar i mjuka till mediumhårda solida bergarter med en effektivitet som tidigare endast var möjlig med större och mer kostsamma maskiner.

 

? Metodbeskrivning

En mindre startgrop grävs framför riggen samt en draggrop i andra änden där borrningen ska avslutas. Draggropens storlek och utseende beror på rördimension och materialval. Vatten och lerslam från borrhålet samlas här under borrningen. Därefter borras ett pilothål. Längst fram i borrhuvudet sitter en radiosändare som skickar upp information om djup, lutning, roll m.m. kontinuerligt. En operatör går längs med borrlinjen, över borren med en mottagare och kommunicerar med maskinisten via radio. Maskinisten instrueras om hur han ska korrigera riktning och djup. Vid normal framdrift, rakt fram, roterar man båda stängerna samtidigt som borrsträngen pressas framåt. När riktningen/djupet ska korrigeras, fort sätter man rotera den inre stången och på så vis även borrkronan.

principskiss

Den yttre stången har två funktioner, dels att hålla ett konstant jämt tryck framåt på borrkronan för att uppnå framdrift. Dels att vrida det ”böjda” borrhuvudet i rätt riktning när riktningsförändring ska göras. Vid framdrift spolas även bentonitslurry framåt under högt tryck. Materialet som borras loss (både vid framborrning och upprymning), blandas upp och transporteras ut ur hålet med hjälp av Bentonitslurryn. När pilotborrningen är framborrad till draggropen, de monteras borrhuvudet från borrstången och en upprymmare/holeopener i lämplig storlek och utförande beroende på markförutsättningarn monteras. Efter upprymmaren kopplas röret via en svivel, (vid ATborrning rekommenderar vi oftast dragning av endast 1 st rör). Nu borrar man upp hålet med upprymmaren till önskad dimension samtidigt som röret dras med in i marken.